På fredagen kom följande SMS: ”Godmorgon! Packa en väska med svettkläder, badkläder och ditt nya silverfodral med passande skor. Gå sedan till jobbet och invänta instruktioner.” Med hjärtat i halsgropen följer jag instruktionerna. Silverfodralet är lite väl mycket fodral, så alternativ packas ner. Jag går till jobbet, fortfarande med hjärtat i halsgropen. Väntar. Väntar lite till. Undrar när och vad som ska ske. Åker på externt möte, utan väska. Inte kan väl Det Stora Försäkringsbolaget ha ett finger med i spelet? Kommer tillbaka till kontoret, fortfarande inga nya instruktioner. Vid det här laget är jag så uppspelt att jag knappt kan Facebooka. Tur att det är fredag eftermiddag..

Möter upp med söta tärnan och uträttar make upärenden på NK. Stora väskan är med. Inga nya instruktioner. Pulsen slår i 150. Ni fattar läget… Det blir vin med Karin och Linda på Nox, sedan hem och chilla. Jag brjar inse att fredagen nog inte blir dagen. Pulsen lägger sig långsamt.